Sedan corona-pandemin nådde sin topp här i landet har det blivit allt tydligare att vi står inför nya stora utmaningar. Svenska medier rapporterade strax efter kulmen om ett ökande antal covid 19-patienter med omfattande behov av rehabilitering på grund av intensivvård under lång tid. Vi vet nu att behoven kan bli komplexa eftersom viruset kan skada kroppen på olika sätt. Lungornas vävnad kan omvandlas men även hjärta, hjärna lever och njurarna kan ta skada.
Vård- och rehabiliteringspersonal vittnar om att allvarliga covid-19-infektioner kan leda till extrem fysisk svaghet. Ibland kan det göra att patienten – oavsett ålder – behöver lära sig stå och gå igen.
Covid-19 kan ge kognitiva nedsättningar
Men även kognitiva nedsättningar som minnesförlust, koncentrationssvårigheter, förvirring och hjärntrötthet observerats hos patienter som varit allvarligt sjuka i covid-19. Det är symtom som annars är vanliga i samband med neurologiska sjukdomar eller vid traumatiska hjärnskador. Troligen kan corona-viruset leda till inflammationer i hjärnan och till bildning av småtromber. Det kan vara en förklaring till de kognitiva nedsättningar som iakttagits hos patienter efter en allvarlig covid-19-infektion.
Kognitiva nedsättningar i samband med covid-19 har observerats globalt. En kinesisk studie från Wuhan fann att 36,4 procent av totalt 214 undersökta covid-19-patienter hade neurologiska symtom. En del symtom var relaterade till det centrala nervsystemet såsom yrsel, huvudvärk, medvetandestörningar, blodproppar i hjärnan och koordinationssvårigheter. Det perifera nervsystemet var inkopplat vid förlust av smak- och luktsinne, nedsatt syn och nervsmärta.
I en artikel i Washington Post beskriver vård- och rehabiliteringspersonal i USA att covid-19-patienter kan behöva mycket lång tid för att vakna upp och återhämta sig efter att ha fått respiratorvård. De kognitiva och fysiska nedsättningarna som personalen och närstående vittnar om förväntas ge rehabiliteringsbehov under lång tid. Eftersom det är många som smittas uttrycker intervjupersonerna i artikeln en stor oro över att allt fler kommer att få omfattande rehabiliteringsbehov.
Psykisk ohälsa och långvarig smärta kan öka
Att rehabiliteringsbehovet kan bli komplext hos en del covid-19-patienter säger också Kristian Borg, professor och överläkare vid Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken på Danderyds sjukhus. I podden Medicinvetarna #43 Hur mår man efter corona? berättar han att det kan finnas olika anledningar till en långvarig återhämtning. Intensivvård i sig är en belastning eftersom patienterna är stillaliggande under en längre tid och kan också ha sämre syresättning. Han förklarar att en del patienter kan vara förvirrade efter respiratorvård och att det kan bero på läkemedlen som används för nedsövning. Men efter en allvarlig covid-19-infektion verkar förvirringstillstånd håller i sig längre än vanligt, än så länge är det oklart om det är på grund av viruset.
Under samtalet berörs också att en del patienter kan vara rädda eller få mardrömmar efter intensivvård och att den psykiska ohälsan – utöver kortvariga reaktioner på en stressande vårdmiljö – antas öka i kölvattnet av corona-pandemin. Kristian Borg berättar om erfarenheterna från mers- och sars-epidemierna och att även de orsakades av ett corona-virus. Många fick ångest, depression eller posttraumatiskt stressyndrom efter sars och mers. Långvarig smärta, kognitiva nedsättningar som koncentrationsstörningar och stark trötthet var också vanliga. Uppföljningen av sars- och mers-epidemierna visade att var femte inte hade kommit tillbaka till arbete ett år efter insjuknandet.
Risk för dolda rehabiliteringsbehov
En stor del av podden handlar om rehabilitering efter covid-19 och att behoven kan se olika ut. Kristian Borg berättar att en del patienter kan gå hem och tillfrisknar på egen hand efter utskrivningen. Andra behöver efter intensivvården hjälp av en fysioterapeut innan de skrivs ut och behandlas vidare på vårdcentralen. En tredje och mindre grupp har komplexa fysiska och kognitiva behov och behöver behandling på en specialistmottagning för rehabilitering. Enligt Kristian Borg kan det bli en utmaning att tillgodose måttliga rehabiliteringsbehov efter en covid-19. Han hänvisar till erfarenheterna från Italien och Spanien där cirka två tredjedelar av de utskrivna patienterna har gått hem med svårigheter att röra på sig och en tredjedel med kognitiva nedsättningar. Om läget blir likadant i Sverige menar han att vi på sikt kan få dolda rehabiliteringsbehov hos personer som återhämtar sig från covid-19.
Blodanalys kan tidigt visa om hjärnan tagit skada
Ett svenskt forskarteam har nyligen undersökt blodprover som lämnats av personer med mild, måttlig och svår covid-19. Studien som genomförts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har visat att patienter med kognitiva nedsättningar efter covid-19 har vissa proteiner i blodet. Det rör sig om så kallade biomarkörer som signalerar att hjärnan eller nervsystemet har skadats. En av biomarkörerna ökade redan vid måttlig covid-19, det vill säga hos patienter som var inskrivna på sjukhuset men inte behövde respiratorvård. Förhoppningen är att blodanalysen kan bli ett effektivt verktyg för att tidigt kunna identifiera covid-19-patienter med kognitiva nedsättningar, optimera behandlingen och därmed minska skadan.
Med varje dag som går lär sig världen mer om covid-19. Men eftersom sjukdomen har funnits under så pass kort tid saknas fortfarande mycket kunskap. I en artikel som publicerats i slutet av april i tidskriften Neurocritical Care skriver författarna att sjukvården behöver komma igång med att samla in standardiserad statistik över covid 19-patienter såsom olika typer av journaldata och behandlingsresultat. Det skapar förutsättningar för omfattande covid-19-studier som kan ge en mer samlad bild av exempelvis vilka behandlingar som är effektiva och vad som påverkar sjukdomsförloppet positivt eller negativt.
