För allmänheten är polio i de allra flesta fall att betrakta som en utdöd sjukdom. Personskadeförbundet RTP ser snarare hur problemen med framförallt postpolio ökar. Dessutom tillkommer ytterligare ”nyskadade” personer till Sverige genom invandring och adoptioner. Den senaste och i särklass största polioepidemin grasserade i Sverige så sent som 1953 då ca 5 000 personer insjuknade i polio. Många av dem som insjuknade då har fram till nu levt relativ obegränsade liv och upplever nu då postpolio tillstöter många år senare en form av nyinsjuknande.
Postpolio
Det finns uppskattningar som gör gällande att det idag finns mellan 15 000-20 000 personer i Sverige som haft polio. Forskare har gjort beräkningar som estimerar att så många som 70-80 procent av de som haft polio även kommer att utveckla postpolio. Postpolio kan debutera 10-30 år efter det akuta insjuknandet.
Många personer som haft polio upplever att de har svårt att få sina postpoliosymtom identifierade och diagnostiserade. Problemet beror främst på att den medicinska kunskapen om polio är bristfällig i Sverige. Läkare med utbildning och erfarenhet från 50-, 60- och 70-tal har utgjort en stor kunskaps- och erfarenhetsbank avseende polio. De stora pensionsavgångarna bland 40-talisterna innebär nu en dränering av viktig kunskap och erfarenhet.
Idag träffar varje enskild läkare, sjukgymnast, ortopedingenjör, arbetsterapeut med flera bara ett fåtal polio/postpoliopatienter under sitt verksamma yrkesliv. Det kan därför vara svårt att känna igen och diagnostisera postpolio.
